Strålsäkerhetsmyndigheten besvarar kritiken
Torsten Augustsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten
Torsten Augustsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten
Artikeln publicerades i både pappers- och nättidningar:
Olle Johansson på Karolinska institutet är nu medförfattare i artikeln! Och ett flertal nättidningar och även papperstidningar har tagit in den!
Papperstidningar:
Skånska Dagbladet
Nättidningar:
TEKNIKDEBATT.se
http://teknikdebatt.se/debatt/stralsakerhetsmyndigheten-forvranger-sanningen
Arbetarbladet
http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.5292416-stralsakerhetsmyndigheten-forvranger-sanningen
Eskilstuna Kurien
http://ekuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1657373-en-myndighet-forvranger-sanningen
Hela Hälsingland
http://helahalsingland.se/insant/insandare/1.5304097-sakerhetsmyndighet-forvranger-sanningen
Nya Dagbladet
http://nyadagbladet.se/debatt/stralsakerhetsmyndigheten-forvranger-sanningen
När Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) nyligen gjorde mätningar av mobil- och annan högfrekvent strålning på fem orter runt om i Sverige, var budskapet i media tydligt: ”Oroar Du Dig för att utsättas för strålning från till exempel mobilsändare? Det finns ingen anledning.” Vidare kan man läsa: ”Faktum är att maxvärdet låg under en hundradel av det rekommenderade maxvärdet”.
Det är Torsten Augustsson, tidigare anställd på telekomföretaget Ericsson, numera representant för Strålsäkerhetsmyndigheten, som är noggrann med att poängtera ofarligheten med strålningen som svenskarna helkroppsexponeras för från mobilmaster, trådlösa datornätverk, m.m., varje dag, 24 timmar om dygnet.
Det som inte sägs i intervjuerna är att Sveriges gränsvärde för 3G-strålning är ett av de högsta i världen. Med 10 000 mW/m² (milliwatt per kvadratmeter) ligger vi mellan 10 miljoner miljoner och 100 miljoner biljoner gånger över den naturliga bakgrundsstrålningen i vilken allt liv utvecklats på jorden.
År 2007 publicerade 14 forskare från olika länder den så kallade Bioinitiative-rapporten, en sammanställning av oberoende forskning som behandlar hälsopåverkan av bland annat mobilstrålning. Bioinitiative-rapporten, som föreslår en högsta tillåten strålnivå av 1 mW/m², uppmärksammades av Europaparlamentet som i en resolution ett år senare (2008) hänvisade till denna och skrev att dagens gränsvärden för högfrekventa elektromagnetiska fält är föråldrade och borde sänkas. Parlamentet uppmanade samtidigt EU-kommissionen att vidta åtgärder och att inte låta sig påverkas av lobbyverksamhet av olika slag. År 2010 kom sedan den mycket skarpa Seletunrapporten, ånyo författad av en grupp oberoende forskare, vilken bl.a. ledde till att Europarådet 2011 publicerade sin resolution 1815 där medlemsstaterna uppmanas att vidta alla rimliga åtgärder för att minska befolkningens exponering för elektromagnetiska fält.
Men det är inte endast forskare och politiker som uppmärksammat brister i de nuvarande gränsvärdena. Läkare från olika länder har också höjt sina röster för en ökad försiktighet. 2004 skrev över hundra tyska läkare på i ett upprop för bland annat kraftigt sänkta gränsvärden. Och i mars 2012 publicerade Österrikiska Läkarsällskapet (Die Österreichische Ärztekammer) riktlinjer för bland annat bemötande av elöverkänsliga patienter samt högstanivåer för mobil- och annan högfrekvent strålning. Med hänvisning till över 30 olika rapporter, sammanställningar och vetenskapliga artiklar betecknar sällskapet 1 mW/m² som mycket över det normala. En nivå som alltså är 10 000 gånger lägre än högsta tillåtna strålnivån i Sverige.
När Elöverkänsligas förening i Jönköping mötte upp SSM vid mätningen i Jönköping och ställde frågan till SSM:s Jimmy Estenberg om varför myndigheten inte tar hänsyn till alla studier som visar på hälsopåverkan långt under gränsvärdena, gavs endast det korta svaret att studierna inte upprepats i tillräcklig omfattning. Avsaknad av upprepning är en myt som SSM uppenbarligen gärna håller liv i. Numera finns emellertid en lång rad upprepade och publicerade studier som visar på hälsorisker, långt under de svenska gränsvärdena. Några av de vanligaste effekterna som observeras vid mycket lägre strålnivåer är DNA-skador, stress, ångest, huvudvärk och störning av fortplantningsförmåga.
Men Jimmy Estenbergs svar är inte bara ett tecken på myndighetens okunskap, eller ovilja att berätta sanningen. Det visar också att SSM åsidosätter den lagstadgade försiktighetsprincipen, som säger att ”försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. SSM väljer alltså i stället att agera utifrån principen att en verksamhet är ofarlig så länge ingen lyckats bevisa något annat. Om samma resonemang hade förts av till exempel läkemedelsverket, så skulle det innebära att det var fritt att sälja vilken medicin som helst så länge det inte fanns upprepade bevis för att den var farlig.
En annan sak som inte framgår när SSM uttalar sig i media, är att strålningen som mäts på gator och torg även når in i människors sovrum, och in på arbetsplatser, dagis och skolor. Det nämns inte heller att gränsvärdet på 10 000 mW/m² endast skyddar mot omedelbara effekter som uppstår inom 6 minuters exponering. Vad som händer efter mer än 6 minuter tar myndigheten alltså inte hänsyn till, trots att en stor del av befolkningen utsätts för strålningen dygnet runt.
Det är välkänt att det skett en betydande försämring av den psykiska hälsan särskilt hos barn och ungdomar under de senaste åren. Utskrivningen av både sömnmedel och antidepressiv medicin har ökat kraftigt. Exempelvis så mer än fördubblades utskrivningen av sömnmedel till barn och ungdomar under 19 år mellan 2006 och 2011 (Socialstyrelsens statistik). Eftersom en stor mängd forskning visar att strålningen har en påverkan på bland annat sömn och välmående, bör det anses rimligt att man använder sig av denna kunskap för att säkerställa att människor skyddas på ett bra sätt.
En vanlig missuppfattning är att sänkt strålnivå skulle innebära att mobiltelefonen inte längre går att ringa med. Men faktum är att en mobiltelefon kan fungera vid en nivå som är lägre än 0,000000002 mW/m². En sänkning av gränsvärdet skulle självfallet kräva vissa tekniska åtgärder och förändringar, men dessa är alltså fullt möjliga att genomföra, med bibehållen funktionalitet. Vi utgår från att människors funktionalitet och hälsa måste gå före dylika tekniska problem!
Egon Reiver, ordf. Elöverkänsligas förening i Jönköpings län
Henrik Thurén, ingenjör, Jönköping
Olle Johansson, professor i neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Arbetsdomstolen i Madrid (Spanien) meddelade i september (2011) att en collegeproffessor skulle få sin elöverkänslighet godkänd som arbetsskada och erhålla 100% lönekompensation. Beslutet är unikt i det avseendet att det är prejudicerade för framtida liknande fall elöverkänslighet och andra relaterade ohälsotillstånd. Domen avkunnades den 23 maj 2011 och personen utdömdes ersättning med 100% av grundlönen, som uppgick till 1640,80 € (ca 14 000 kr).
Läs hela texten (Spanska) från källan nedan:
IS Källa: noticiasmedicas.es
Regeringen inrättar en sorts ombudsman för landsbygdsbor som drabbas av Telias teknikskifte, som innebär att de fasta fasta telefonledningar försvinner på vissa håll och ersätts med trådlös teknik. Uppdraget går till Post- och Telestyrelsen (PTS).
”Står du utan fungerande telefoni ska du känna att staten tar din oro och frustation på allvar”, skriver IT- och Regionsminister Anna-Karin Hatt.
Källa: TT
Med detta uttalande från Anna-Karin Hatt, bör det finnas en möjlighet till kontakt för dem som inte har fungerande telefon. För el- och strålningsöverkänsliga personer är en fungerande fast telefon helt nödvändig.
Telia lovar nu att återinföra fast telefoni, om den mobila lösningen inte fungerar för telefonkunder i norra Norrland, skriver Västerbottens-Kuriren.
Den förutsättningen som även kan tyckas gälla de område som drabbats i Jönköpings län, där Vetlandas riktnummerområde är ett av dem.
En liten förhoppning är att glesbygden kan återfå en del fast telefoni, som är så viktigt för el- och strålningsöverkänsliga personer, men även för andra människor.
2011-09-23
En kvinna sökte hjälp för stickningar i armen men blev kränkt av läkaren och nekades vård. Kvinnan anmälde läkaren till DO. En förlikning som ger kvinnan 60 000 kronor har nu träffats mellan DO och Kalmars läns landsting.
Journalisten Mona Nilsson efter WHOs besked att mobiltelefoner kan orsaka cancer:
Mobilbranschens cancerförnekelse är slutligen motbevisad
Publicerad 2 juni, 2011 – 14:30
MOBILSTRÅLNING WHO-organet IARC meddelade i går att de bedömer att mobil- och DECT-telefoner, dvs trådlösa telelefoner, kan orsaka malign hjärntumör. Att mobilanvändning ökar risken för cancer har klargjorts Orsaken till att riskökningarna tonats ner står att finna i de gigantiska ekonomiska intressen som stod på spel vid bedömningen av mobilens cancerrisker. Det skriver journalisten Mona Nilsson.
WHO-organet IARC meddelade i går att de bedömer att mobil- och DECT-telefoner, dvs trådlösa telelefoner, kan orsaka malign hjärntumör. De baserar sin slutsats på studier som visar att mobil- och DECT-telefonanvändning ökar risken för hjärntumör.
Under en vecka har 31 forskare gått igenom i stort sett all forskning på området mobilstrålning och cancer. Studierna som i första hand nu ligger till grund för ställningstagandet från IARC och som lyftes fram under presskonferensen i Lyon den 31 maj, var epidemiologiska studier från cancerläkaren Lennart Hardell vid Örebro Universitetssjukhus samt resultaten från den internationella WHO-studien Interphone, publicerad i maj 2010.
När den sistnämnda studien presenterades i Sverige uppgav professorerna vid Karolinska Institutet, Anders Ahlbom och Maria Feychting, att den inte visade någon förhöjd risk. Det ledde i sin tur till att de flesta svenska medier felaktigt för ett år sedan rapporterade att studien visade att mobilen inte orsakar cancer och att P1 morgon fortfarande den 1 juni 2011 hävdade att studien inte skulle visat någon ökad risk.
Jag har i upprepade artiklar under förra året pekat på att studien i själva verket visade en ökad hjärntumörrisk för dagens normalanvändare samt att projektledaren för hela studien ansåg att resultaten var oroväckande då de visade att dagens normalanvändare löper ökad risk. Orsaken till att riskökningarna tonades ner står att finna i de gigantiska ekonomiska intressen som stod på spel vid bedömningen av mobilens cancerrisker.
Professor Anders Ahlbom var tänkt att leda den nu genomförda epidemiologiska cancerutvärderingen hos IARC, men lämnade sin expertstol i sista stund innan mötets start. Orsak: Jag kunde avslöja att han hade bildat ett konsultbolag med sin bror, Gunnar Ahlbom AB, där han var såväl firmatecknare som styrelsemedlem. Firman skulle enligt verksamhetsbeskrivningen rikta sina tjänster, bland dem lobbying och Public Relations, specifikt till telekomindustrin. Dessutom har brodern arbetat för Telia Sonera i Bryssel i minst 13 år.
IARCs klassificering innebär ett totalt underkännande av Professorerna Anders Ahlboms och Maria Feychtings budskap till myndigheter, media och allmänheten de senaste åren. Anders Ahlbom sade exempelvis i en intervju i Sveriges Radio (Kropp och själ) i Februari 2011 : « Interphone visar samma saker som all annan forskning har visat tidigare nämligen att det inte finns något att vara orolig för”. I andra sammanhang har han påstått att forskningen inte visat några risker alls under alla år som man forskat på mobiltelefonins hälsorisker.
IARCs bedöming står också i stark kontrast till Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM, budskap som i sin tur hänvisar till bedömningar som Anders Ahlbom gjort åt myndigheten sedan åtta år tillbaka. Ahlbom har också lett alla andra utredningar som gjorts i Sverige (Forskningsrådet för arbetsliv och Socialvetenskap, FAS). SSM har hävdat att DECT-telefoner är helt ofarliga.
Det är hög tid att SSM samt, FAS, utser nya verkligt oberoende och opartiska experter eftersom man under hela 2000-talet anlitat experter med stötande intressekonflikter. Det är dessutom bråttom att tillsätta en parlamentarisk granskning av SSM:s bedrövliga och tydligt mobilindustritillvända hantering av mobilriskfrågan under många år. SSM har låtit bli att informera allmänheten om att forskningen sedan flera år sett en förhöjd risk för malign hjärntumör. SSM har också, på ett skandalöst sätt, helt ignorerat de alarmerande resultaten från Hardell om särskilt förhöjd risk för ungdomar. I stället har myndighetens företrädare hävdat att barn och ungdomar inte skulle vara särskilt känsliga för strålningen ”på något sätt”, en hållning som är i stort sett världsunik.
Vi har förlorat många år av förebyggande insatser med information och skydd av allmänheten som i stället har lurats att tro att mobilen och DECT-telefonen friskrivits från hjärntumörrisker och därför använder dem obegränsat, liksom i stort sett alla barn och ungdomar i Sverige. Vad blir konsekvenserna? Vi vet att hjärntumörer ofta har 10 års latenstid.
Ansvaret vilar tungt på Strålsäkerhetsmyndigheten, regeringen, mobilindustrin och Anders Ahlbom samt hans kollegor på Karolinska Institutet. Ansvaret vilar också tungt på de tongivande medierna som inte kritiskt granskat vare sig experterna eller myndigheterna – trots uppenbara och upprepade lögner och bindningar till industrin. Och cancer är tyvärr långt ifrån den enda hälsorisken med mobiltelefonstrålningen.
Mona Nilsson, Författare och journalist
Professor Anders Ahlbom har bett om att bli entledigad från uppdraget som ordförande i (SSM) Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält.
Strålsäkerhetsmyndigheten mottog den 9 juni Anders Ahlboms begäran om att bli entledigad från uppdraget som ordförande i myndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält.
Professor Anders Ahlbom har varit ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält sedan rådet bildades för snart tio år sedan.
Myndigheten har i och med detta avbrutit den utredning om misstanke om intressekonflikt som pågått. Utredningen inleddes i och med att Anders Ahlbom entledigades av WHO:s cancerforskningsorgan IARC i samband med ett möte den 24-31 maj 2011. Mötets syfte var att utvärdera om det finns någon cancerrisk kopplat till elektromagnetiska fält.
Detta meddelande gick SSM ut med i 10/6. Nu är det oerhört viktigt att den person som tar vid efter Anders Ahlbom som ny ordförande är saklig och inte påverkas av lobbyister från Bryssel, Telekomindustrin eller från mobiloperatörerna. Att ersätta ny ordförande i Vetenskapliga rådet som en fläckfri person är kanske en omöjlighet, men saklighet i alla frågor kring mikrovågsstrålningen och trådlös teknik måste lyftas fram i dagsljuset. Att som tidigare förneka all forskning om risker och farligheter kring mobilstrålning som inte vetenskapligt beprövat är en dåres försvarstal.
All sanning och inget annat måste upp till ytan, de ekonomiska krafter som idag ligger bakom all förnekelse är inte just mot någon person, användare eller icke användare av trådlös teknik.
Egon Reiver
Egon Reiver