24 februari hölls årsmöte och Anders Samuelsson, ordförande för Stadsbyggnadsnämnden var inbjuden att vara ordförande på mötet, och även att tala om kommunens arbete för att skapa ett samhälle för alla.
Författararkiv: admin
Olle Johansson replikerar – SSM förvränger sanningen
”Mobilstrålningstesterna missar den farligaste strålningen”
Världshälsoorganisationen (WHO) gör – som tur är – inte alls “en liknande bedömning” som Torsten Augustsson. WHO har 2011 klassat radiofrekventa elektromagnetiska fält som möjligt cancerframkallande (2B). Så, att dessa tekniker skulle vara säkra, det kan vi genast stryka, inte ens WHO tror det – och de har ändå en klass i vilken sådana exponeringar i så fall hamnar (“Klass 4 – bevisad icke-humancarcinogen”). Frågan idag är bara hur stor risken är och vad vi anser att risken får kosta i form av sjukvård, handikappersättning och för tidiga dödsfall.
Ett annat ‘missförstånd’ som tyvärr väldigt ofta utnyttjas både av företrädare för industrin samt officiella myndigheter är användningen av vetenskapliga publikationer (som tobaksindustrin gjorde under många år) som ”vikter” för att balansera varandra. Allmänheten kan naturligtvis lätt luras av en sådan argumentation, men om Du blir biten av en dödligt giftig orm, vad hjälper det Dig att det finns 100 miljoner ofarliga ormar runt Dig? Man kan aldrig balansera en rapport som visar en negativ hälsoeffekt med en som visar ingenting!
***
De olika sjukdomssymtom som jag och mina medförfattare kopplar till exponering för svaga radiovågor från exempelvis mobilbasstationer har alla publicerats i peer review-baserade vetenskapliga tidskrifter. Så sedan när blev Torsten Augustsson och hans kollegor på SSM utnämnda till att underkänna de vetenskapliga bedömningar som redaktörer och vetenskapliga granskare gjort när de godkänt alla dessa tusentals publicerade vetenskapliga arbeten? Som anställd vid ett av de främsta vetenskapliga universiteten i världen, Karolinska Institutet (med tillgång till alla världens vetenskapliga publikationer), så kan jag inte hitta detta sensationella beslut. (Jag skulle välkomna en offentlig genomgång där varje av SSM underkänt arbete redovisas stycke-för-stycke, rad-för-rad, ord-för-ord, och där Torsten Augustsson visar för oss alla exakt var och hur varje forskargrupp gjort fel.)
Torsten Augustsson påstår att SSM tager hänsyn till den så kallade försiktighetsprincipen genom att rekommendera “att den som talar i mobiltelefon ska använda handsfree och hålla ut telefonen från kroppen.” De glömmer dock att man i så fall måste hålla telefonen 5-10 kilometer från kroppen och utan att några som helst andra strålkällor existerar i närheten för att kunna komma ned till den säkerhetsnivå som finns.
Tro nu inte att detta är första gången som SSM (tidigare SSI) haft fel. Den 2 april 2003 skrev Anders Glansholm vid Statens Strålskyddsinstitut (SSI/SSM) så här till en orolig undrande gravid kvinna om risker med att använda mobilen under graviditeten:
”Om en gravid kvinna har telefonen i fickan eller i ett band på höften under ett samtal så är det inte troligt att någon strålning når fostret. Det är nämligen så att elektromagnetisk strålning som det här är frågan om snabbt absorberas i vävnaderna. Strålningen omvandlas alltså till värme i kvinnans bukvägg utan att där ställa till någon skada. Man kan säga att strålningen aldrig förmår tränga in till fostret”.
Lars-Erik Holm, tidigare generaldirektör för sagda SSI, fick frågan om han ansåg att beskedet till kvinnan var korrekt:
“Ja! Uttalandet baserar sig på fysikaliska bedömningar av hur strålningen absorberas.”
“Fysikaliska bedömningar”…?! Men vad är den enkla sanningen? Jo, fredagen den 14 mars 2008, fick flera par av kvinnor trycka en mobiltelefon mellan sina kroppar, m.a.o. mellan telefonen och omgivningen fanns det mycket vuxet kvinnligt hull. Sedan ringde man till deras telefoner. Tror ni att de började ringa? Svar: Ja! Tror ni att de dolda telefonerna kunde ringa upp andra telefoner? Svar: Ja!
Så den bistra sanningen är att Anders Glansholm och Lars-Erik Holm vid svenska SSI/SSM – vars uppgift är att skydda befolkningen från strålskador – saknar medicinska kunskaper och uppenbarligen inte har en aning om hur mobiltelefoner fungerar och hur långt deras strålning tränger in och rakt igenom (!) kvinnor samt deras ofödda barn. Du måste därför själv vara Ditt eget strålskyddsinstitut, själv taga ansvar för Dig och Ditt barn, och själv avstå från magnetfält, speciellt i samband med graviditet!
***
Det fanns en tid då vi människor inte förstod att radioaktivitet från radium, uran och plutonium, medicinens röntgenstrålar och solens ultravioletta ljus faktiskt skadar oss, ja, till och med kan döda oss. Man kunde se röntgenmaskiner i barnskoaffärer i Sverige så sent som i slutet av 1940-talet, avsedda att avbilda passformen på barnskor, och många äldre minns nog de självlysande, radioaktiva armbandsuren som var populära på 1950-talet. Ungefär samtidigt började man förstå att även solens vackra och värmande strålar kan skada våra celler och deras arvsmassa, med utveckling av hudcancer som följd. Idag varnas alla till och med för det svagaste ultravioletta ljuset, det vi kallar UVA, speciellt om man är barn med ljus hy och ljust hår. Samma sorts experter som idag säger att mobilstrålning är ofarlig var de som sade att stark radioaktivitet, kraftig röntgen och UV-ljus var ofarligt.
Det var – tack vare liknande “bedömningar” som Torsten Augustssons – som den oerhört kända rapporten av Harremoës, m. fl., ”Late lessons from early warnings: the precautionary principle 1896–2000″, Environmental Issue Report No 22, European Environment Agency, Luxembourg & Copenhagen: Office for Official Publications of the European Communities, 2001, ISBN 92-9167-323-4, kunde skrivas. I denna konstateras att genom olika förhalningsåtgärder har bl.a statliga myndigheter lyckats hindra införandet av den självklara Försiktighetsprincipen samt utvecklandet av nödvändiga säkerhetsstrategier. Tidiga varningssignaler nonchalerades och kostnaderna för samhälle och individ blev därigenom oerhörda. Att detta var, och är ett svek, mot flera av samhällets grundprinciper samt dess medborgare är självklart. Jag vill inte vara med om ytterligare ett okontrollerat fullskaleförsök – sanktionerat av SSM – där jag mot min vilja används som försöksdjur. Frågan är om Torsten Augustsson vill vara man eller (försöks)mus? Vill han bli ihågkommen som en ny Erin Brockovich eller som lydig tjänsteman som inte oroar de industritrogna tillväxtfanatikernas våta fantasier?
***
Sverige lyder, genom vårt EU-medlemskap, under EU-rätten. Där konstateras att omständigheterna kan vara sådana att det går att tillämpa den s.k. Försiktighetsprincipen med stöd av mycket svag bevisning om riskernas orsak och förekomst; ett förhållande som också ger förutsättningarna för den information som ska förmedlas om riskerna.
Försiktighetsprincipens beviskrav skiljer sig från en hos naturvetare djupt rotad tradition för hur den vetenskapliga bevisningen ska värderas. Naturvetare som rapporterar om kunskapsläget ställer mycket höga krav för att en risk ska anses vara vetenskapligt säkerställd, och innan forskningen kommit dit tonas riskerna ned. Icke säkerställda forskningsfynd förringas eller ignoreras helt, vilket är ett mycket stort problem som kan skjuta Försiktighetsprincipen helt i sank. Detta kommunikationsproblem har uppmärksammats inom EU och det har bl.a. därför tagits fram riktlinjer för Försiktighetsprincipens användning. Regleringen innebär att bedömningen av när bevisningen ska anses vara tillräcklig, för att leda till försiktighetsåtgärder, överlämnas från naturvetarna till de politiska beslutsfattarna och rättstillämpningen. I syfte att åstadkomma detta har EU-kommissionen angivit att riskbedömningen skall redovisa graden av vetenskaplig osäkerhet så långt som det över huvud taget är möjligt. Därefter har även Europarådet meddelat en resolution där de konkretiserat riktlinjerna för att få fram sådana riskutredningar. Rådet anger bl.a. att naturvetarnas riskbedömning ska särskiljas från riskhanteringen (prövningen av Försiktighetsprincipens tillämplighet) och redovisas öppet.
Om jag själv arbetade på SSM så skulle jag samla all information i enlighet med EUs krav på transparens och redovisning samt skicka alltuppåt till Riksdagen, Regeringen samt vidare till EUs kontor. Deras ledamöter har de facto mycket högre lön än vi andra så de får också taga det konstitutionella ansvaret för denna folkhälsofråga. De har dessutom det övergripande moral-etiska ansvaret att garantera säkerhet för alla medborgare, alla andra djur samt växter i hela världen. Det ansvaret går aldrig att missförstå.
***
Fler och fler personer ute i världen backar nu. Italienaren Innocente Marcolini fick en hjärntumör efter att ha använt en trådlös telefon 5-6 timmar per dag på sitt arbete. Italiens Högsta Domstol slog då nyligen fast i ett unikt domslut att orsaken var telefonen. Stämningar mot mobiltelefoniindustrin förväntas nu strömma in i Italien och andra länder. En teknisk direktör hos den franska telekomindustrin har protesterat mot att han fått en mobilmast utanför sitt hus och VD:n för det belgiska telekomföretaget Belgacom har stoppat WiFi-installationen på sitt kontor samt begränsat användandet av mobiltelefoner eftersom han uppfattar dessa som farliga efter WHOs cancerklassifikation av radiofrekventa fält.
Slutligen, kom ihåg att vi diskuterar leksaker, inte livsnödvändigheter såsom rent vatten, ren luft, mat som går att äta utan risk, omvårdnad, omtanke, kärlek och respekt. Barn som inte får dessa livsnödvändigheter går under. Barn som inte får läsplattor och mobiltelefoner växer ändå upp till ansvarstagande och kärleksfulla medborgare – det behöver ni inte oroa er för.
Jag är djupt bekymrad över att Torsten Augustsson ånyo vill göra SSM till ett strålskyddsinstitut. Som medborgare skulle jag mycket hellre se att han använde mina och andra skattebetalares pengar till att skydda medborgarna.
Olle Johansson, docent, Karolinska Institutet, Stockholm
SSM svarar på kritiken – SSM förvränger sanningen
Strålsäkerhetsmyndigheten besvarar kritiken
Torsten Augustsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten
Debattartikel publicerad i 8 tidningar – SSM förvränger sanningen
Artikeln publicerades i både pappers- och nättidningar:
Olle Johansson på Karolinska institutet är nu medförfattare i artikeln! Och ett flertal nättidningar och även papperstidningar har tagit in den!
Papperstidningar:
Skånska Dagbladet
Nättidningar:
TEKNIKDEBATT.se
http://teknikdebatt.se/debatt/stralsakerhetsmyndigheten-forvranger-sanningen
Arbetarbladet
http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.5292416-stralsakerhetsmyndigheten-forvranger-sanningen
Eskilstuna Kurien
http://ekuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1657373-en-myndighet-forvranger-sanningen
Hela Hälsingland
http://helahalsingland.se/insant/insandare/1.5304097-sakerhetsmyndighet-forvranger-sanningen
Nya Dagbladet
http://nyadagbladet.se/debatt/stralsakerhetsmyndigheten-forvranger-sanningen
Debattartikel – Strålsäkerhetsmyndigheten förvränger sanningen
När Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) nyligen gjorde mätningar av mobil- och annan högfrekvent strålning på fem orter runt om i Sverige, var budskapet i media tydligt: ”Oroar Du Dig för att utsättas för strålning från till exempel mobilsändare? Det finns ingen anledning.” Vidare kan man läsa: ”Faktum är att maxvärdet låg under en hundradel av det rekommenderade maxvärdet”.
Det är Torsten Augustsson, tidigare anställd på telekomföretaget Ericsson, numera representant för Strålsäkerhetsmyndigheten, som är noggrann med att poängtera ofarligheten med strålningen som svenskarna helkroppsexponeras för från mobilmaster, trådlösa datornätverk, m.m., varje dag, 24 timmar om dygnet.
Det som inte sägs i intervjuerna är att Sveriges gränsvärde för 3G-strålning är ett av de högsta i världen. Med 10 000 mW/m² (milliwatt per kvadratmeter) ligger vi mellan 10 miljoner miljoner och 100 miljoner biljoner gånger över den naturliga bakgrundsstrålningen i vilken allt liv utvecklats på jorden.
År 2007 publicerade 14 forskare från olika länder den så kallade Bioinitiative-rapporten, en sammanställning av oberoende forskning som behandlar hälsopåverkan av bland annat mobilstrålning. Bioinitiative-rapporten, som föreslår en högsta tillåten strålnivå av 1 mW/m², uppmärksammades av Europaparlamentet som i en resolution ett år senare (2008) hänvisade till denna och skrev att dagens gränsvärden för högfrekventa elektromagnetiska fält är föråldrade och borde sänkas. Parlamentet uppmanade samtidigt EU-kommissionen att vidta åtgärder och att inte låta sig påverkas av lobbyverksamhet av olika slag. År 2010 kom sedan den mycket skarpa Seletunrapporten, ånyo författad av en grupp oberoende forskare, vilken bl.a. ledde till att Europarådet 2011 publicerade sin resolution 1815 där medlemsstaterna uppmanas att vidta alla rimliga åtgärder för att minska befolkningens exponering för elektromagnetiska fält.
Men det är inte endast forskare och politiker som uppmärksammat brister i de nuvarande gränsvärdena. Läkare från olika länder har också höjt sina röster för en ökad försiktighet. 2004 skrev över hundra tyska läkare på i ett upprop för bland annat kraftigt sänkta gränsvärden. Och i mars 2012 publicerade Österrikiska Läkarsällskapet (Die Österreichische Ärztekammer) riktlinjer för bland annat bemötande av elöverkänsliga patienter samt högstanivåer för mobil- och annan högfrekvent strålning. Med hänvisning till över 30 olika rapporter, sammanställningar och vetenskapliga artiklar betecknar sällskapet 1 mW/m² som mycket över det normala. En nivå som alltså är 10 000 gånger lägre än högsta tillåtna strålnivån i Sverige.
När Elöverkänsligas förening i Jönköping mötte upp SSM vid mätningen i Jönköping och ställde frågan till SSM:s Jimmy Estenberg om varför myndigheten inte tar hänsyn till alla studier som visar på hälsopåverkan långt under gränsvärdena, gavs endast det korta svaret att studierna inte upprepats i tillräcklig omfattning. Avsaknad av upprepning är en myt som SSM uppenbarligen gärna håller liv i. Numera finns emellertid en lång rad upprepade och publicerade studier som visar på hälsorisker, långt under de svenska gränsvärdena. Några av de vanligaste effekterna som observeras vid mycket lägre strålnivåer är DNA-skador, stress, ångest, huvudvärk och störning av fortplantningsförmåga.
Men Jimmy Estenbergs svar är inte bara ett tecken på myndighetens okunskap, eller ovilja att berätta sanningen. Det visar också att SSM åsidosätter den lagstadgade försiktighetsprincipen, som säger att ”försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. SSM väljer alltså i stället att agera utifrån principen att en verksamhet är ofarlig så länge ingen lyckats bevisa något annat. Om samma resonemang hade förts av till exempel läkemedelsverket, så skulle det innebära att det var fritt att sälja vilken medicin som helst så länge det inte fanns upprepade bevis för att den var farlig.
En annan sak som inte framgår när SSM uttalar sig i media, är att strålningen som mäts på gator och torg även når in i människors sovrum, och in på arbetsplatser, dagis och skolor. Det nämns inte heller att gränsvärdet på 10 000 mW/m² endast skyddar mot omedelbara effekter som uppstår inom 6 minuters exponering. Vad som händer efter mer än 6 minuter tar myndigheten alltså inte hänsyn till, trots att en stor del av befolkningen utsätts för strålningen dygnet runt.
Det är välkänt att det skett en betydande försämring av den psykiska hälsan särskilt hos barn och ungdomar under de senaste åren. Utskrivningen av både sömnmedel och antidepressiv medicin har ökat kraftigt. Exempelvis så mer än fördubblades utskrivningen av sömnmedel till barn och ungdomar under 19 år mellan 2006 och 2011 (Socialstyrelsens statistik). Eftersom en stor mängd forskning visar att strålningen har en påverkan på bland annat sömn och välmående, bör det anses rimligt att man använder sig av denna kunskap för att säkerställa att människor skyddas på ett bra sätt.
En vanlig missuppfattning är att sänkt strålnivå skulle innebära att mobiltelefonen inte längre går att ringa med. Men faktum är att en mobiltelefon kan fungera vid en nivå som är lägre än 0,000000002 mW/m². En sänkning av gränsvärdet skulle självfallet kräva vissa tekniska åtgärder och förändringar, men dessa är alltså fullt möjliga att genomföra, med bibehållen funktionalitet. Vi utgår från att människors funktionalitet och hälsa måste gå före dylika tekniska problem!
Egon Reiver, ordf. Elöverkänsligas förening i Jönköpings län
Henrik Thurén, ingenjör, Jönköping
Olle Johansson, professor i neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Elöverkänslig får 60 000 kr i skadestånd efter diskriminering
En kvinna sökte hjälp för stickningar i armen men blev kränkt av läkaren och nekades vård. Kvinnan anmälde läkaren till DO. En förlikning som ger kvinnan 60 000 kronor har nu träffats mellan DO och Kalmars läns landsting.
Anders Ahlbom hoppar av SSM:s vetenskapliga råd
Professor Anders Ahlbom har bett om att bli entledigad från uppdraget som ordförande i (SSM) Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält.
Strålsäkerhetsmyndigheten mottog den 9 juni Anders Ahlboms begäran om att bli entledigad från uppdraget som ordförande i myndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält.
Professor Anders Ahlbom har varit ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält sedan rådet bildades för snart tio år sedan.
Myndigheten har i och med detta avbrutit den utredning om misstanke om intressekonflikt som pågått. Utredningen inleddes i och med att Anders Ahlbom entledigades av WHO:s cancerforskningsorgan IARC i samband med ett möte den 24-31 maj 2011. Mötets syfte var att utvärdera om det finns någon cancerrisk kopplat till elektromagnetiska fält.
Detta meddelande gick SSM ut med i 10/6. Nu är det oerhört viktigt att den person som tar vid efter Anders Ahlbom som ny ordförande är saklig och inte påverkas av lobbyister från Bryssel, Telekomindustrin eller från mobiloperatörerna. Att ersätta ny ordförande i Vetenskapliga rådet som en fläckfri person är kanske en omöjlighet, men saklighet i alla frågor kring mikrovågsstrålningen och trådlös teknik måste lyftas fram i dagsljuset. Att som tidigare förneka all forskning om risker och farligheter kring mobilstrålning som inte vetenskapligt beprövat är en dåres försvarstal.
All sanning och inget annat måste upp till ytan, de ekonomiska krafter som idag ligger bakom all förnekelse är inte just mot någon person, användare eller icke användare av trådlös teknik.
Egon Reiver
Strålningsrisk i skolor
Mobiltelefoner i svenska skolor är en omdebatterad fråga, där vissa ”experter” påtalar att svenska barn inte är mer känsligare för strålningen än vuxna. Vecka 22 träffades Europarådet för att diskutera ett förbud mot att ta med sig mobiltelefon under skoltid. Anledningen är att skydda barnen från strålning och minska en stökig studiemiljö i skolan. Förslagen kommer från Jean Huss, Luxemburg, som i en rapport skriver att mobiltelefoner är mer eller mindre skadliga och föreslår att trådlösa nätverk för Internet bör förbjudas i skolmiljö.
Vi vet idag att hög strålning är miljörelaterat och kan framkalla cancer eller annan ohälsa.
För att vidta rimliga åtgärder mot elektromagnetiska fält och radiofrekvent strålning från mobiltelefoner för barn och ungdomar, är det viktigt att minska exponeringen för barn, då de är mest känsliga för huvudtumör. Därför är det viktigt att ompröva den vetenskapliga grund för exponering av EMF och radiofrekvent strålning till så låg nivå som är rimligt och möjligt.
Man skriver även att ägna särskild uppmärksamhet åt elöverkänsliga personer, som lider, mår dåligt eller blir sjuka av elektromagnetiska fält, att införa särskilda åtgärder för att skydda dem, inklusive att skapa lågstrålande områden som inte omfattas av det trådlösa nätverket.
Det är också viktigt att öka medvetenhet om de hälsorisker som trådlösa hemtelefoner, babyvakter, trådlösa datanätverk och andra hushållsapparater som ger kontinuerliga pulsvågor (mikrovågsstrålning).
Idag finns fyra miljoner basstationer för tele- och datakommunikation i världen. Med dagens utbyggnadstakt har antalet basstationer om några år fördubblats i antal. Idag krävs 3 st kärnkraftverk av Ringhalls storlek för att försörja dessa basstationer med el, för att sända och ta emot mikrovågor till den trådlösa tekniken. Vad finns miljövinsten och el-besparingar?
Den bästa lösningen för miljön är att använda fortsatt och mer trådbunden tele- och datateknik i fiber- och kopparnät. Fibernätet är dessutom ej känsligt för åskväder och sänder heller inga störningar av smutsig el och vagabonderande strömmar i fibern, som gagnar alla och kanske mest de personer som känner av eller lider av el- och strålningsöverkänslighet (i den mån de orkar sitta och arbeta vid sin dator).
Egon Reiver