Vem styr våra miljöförutsättningar?
Visst börjar fler och fler intressera sig för vår miljö, förståelsen för miljökänslighet ökar sakta men säkert, man behöver inte vara miljöaktivist, ha annorlunda uppfattning eller ”sinnesförvirrad” för att inse hur viktigt det är att vara rädd om vår miljö.
Situationen för många människor med miljökänslighet, har börjat accepteras mer i medierna nu än tidigare, men fortfarande är det mycket sparsamt med att belysa problemet mer objektivt. De är allt för många som inte tas på allvar och behandlas som arbetsoförmögna på grund av överkänslighet, en överreaktion som de påverkas av i den dagliga miljön. Överreaktion/känslighet kan förknippas med symptom från nötter, smak och doftämnen, mögel, olika kemikalier och bekämpningsmedel, elektromagnetiska fält och elektromagnetiska strålning.
Den globala industrin förnekar det mesta av detta som inte något problem, för dem gäller det att det inte finns någon erfarenhetsmässig eller beprövad vetenskap, som pekar på att industrin har fel. Orsaken till att människor reagerar eller överreagerar finns inte, miljökänslighet är bara intressant i den mån läkemedelsindustrin kan vara med och tjäna stora pengar. vid olika symtom av allergier. Ett annat erkännande är försiktighetsprincipen från SSM Strålskyddsmyndigheten, som talar om att hantera trådlös teknik med eftertanke.
Alla tusentals forskningsrapporter från många oberoende forskare, förnekas som ej trovärdigt. De forskare som lägger fram nya rön om miljöproblem och går emot industrins vinstintressen, straffas med att förpassas ut i kylan och de forskningsanslag som tidigare gällt är helt borta. Hur miljökänslighet uppstår hos vissa människor är inte helt klart, men metallförgiftning från amalgam kan vara en förklaring som ger en lägre immunitet eller mer mottaglighet, kan vara en logisk förklaring. En människa med nedsatt motståndskraft blir mer mottaglig för yttre påverkan och är känsligare än andra. Som exempel på elektromagnetiska fält, magnetfält från kraftledningar, radiovågor från mobiltelefoner och annan trådlös teknik. För ungefär 15 – 20 år sedan, betraktades problemet mer seriöst, när någon började berätta om obehagliga känningar i närheten av elledningar och mobiltelefoner.
Televerket/Telia och Ericsson var mycket medvetna och involverade i det nya problemet, men allt eftersom problemet växte i styrka, intog företagen en helt ny position när det ekonomiska intresset kunde bli ett problem. För den som reagerar på elektromagnetiska fält och strålning, kan livet förändras dramatiskt, livet blir mer ensamt och isolerat, att försöka undvika det man blir sjuk av blir mer än jobbigt, man äger en miljökänslighet. Många tvingas lämna jobb och karriär och många blir på ett eller annat sätt arbetsoförmögna, eftersom elöverkänslighet inte är erkändsom sjukdom av myndigheterna, utan endast som en funktionsnedsättning.
Elsanering i bostaden är oftast ett minimikrav, de flesta som har ekonomiska möjligheterföredrar att bo i eget hus, avskilt från annan bebyggelse. Boendefrågan är acceptabelt för många av el- och strålningskänslighet, men för de som är mest drabbade av el- och strålningskänslighet, är boendet ett provisorium, för några ett rent ruckel som de ofrivilligt måste bo i. Att 2017
måste bo under sådana förhållande, är mer än skamligt och ett brott mot mänskliga rättigheter, inga kommunala myndigheter anstränger sig nämnvärt i denna frågan, de ser åt ett annat håll, det är ju smidigast så.
För mej är det helt främmande och oförklarligt, är samhället korrupt? Vad finns svaret ochvarför söker man inte kunskap hos dem som har livserfarenheten? Detta må vara en liten del i ett stort globalt miljöproblem, som har sin egen törnrosasömn.
Vad händer när bubblan spricker, en bubbla av miljökänslighet?
Ladda ner hela nyhetsbrevet här >>
Med vänlig hälsning / Egon Reiver
Ordförande i Elöverkänsligas förening i Jönköpings län