Det finns risk att själva vårdmiljön kan påverka en elöverkänslig person negativt. En förbättring som tagit den elöverkänslige lång tid att uppnå kan snabbt raseras. Därför är det viktigt att tänka på följande saker vid kortare eller längre tids vistelse på sjukhus:

• Placering av rummet. I slutet av avdelning. Fördel med två rum varav ett fungerar som en ”buffertzon”. Även våningsplan uppåt och neråt kan påverka rummet liksom intilliggande lokaler. Se till att fläktrum och basstation för DECT-telefon eller radiolav ej finns i närheten enligt ovanstående princip.
• Mobilsändare (basstation för mobiltelefons) i närheten?
• Mätinstrument – kontrollmätning upp till 6 GHz.
• Kontrollera kabeldragning på rummet – åtgärda felaktigheter. Möjlighet att stänga av elektriciteten helt till rummet via en brytare. Det vore även bra om det fanns brytare till rummen som gränsar till vårdrummet ifall det är en känslig person.
• DECT-telefoner (trådlösa telefoner) når långt och måste därför stängas av –slå av basstationen – under tiden elöverkänslig vårdas på avdelningen.
• Radiolav (trådlöst datanätverk) måste stängas av. Glöm ej dess basstation.
• El-element, datorer, TV, radio och annan elapparatur ska ej finnas på rummet eller i dess närhet. Alla former av lysrör (lågenergilampor är också ett lysrör), i rummet och i dess närhet, byts ut till vanliga glödlampor.
• Helst träsäng med lameller i trä som patientsäng.
• Generellt – gå försiktigt fram med renovering. Helst ej måla, byta mattor eller nya möbler. Målarfärg måste i så fall vara godkänd från Astma- o allergiförbundet. Vanligt att drabbad av elöverkänslighet även har andra allergier. Viktigt med luftkvalité och lufttemperatur.
• Mobiltelefoner samt annan elektronisk utrustning (typ fickdator) slås av.
• Sökare lämnas på expeditionen vid besök hos patienten.
• Vara medveten om att små förändringar i rummets närmiljö kan förstöra.
• Ansvarig för denna elsanerade miljö ska finnas och ska kunna kontaktas när inte miljön fungerar. I rummet & på expeditionen ska finnas uppgift om vem denna person är och hur han/hon kontaktas.
• Individuell känslighet, det finns många olika grader av känslighet. En del tål ganska mycket elmiljö medan andra är otroligt känsliga. Känsligheten kan också variera hos samma person. Reaktionen på miljön kan komma direkt eller efter några timmar eller upp till flera dagar efter exponeringen – fråga patienten!
• Annan överkänslighetlallergi (mögel, metall, kemikalier) är vanligt förekommande – fråga!

Läs mer på www.feb.se: ”Viktigt att veta om ELÖVERKÄNSLIGHET – för dig som arbetar inom vården” samt tips om elsanering, aktuell forskning och mycket annat.